The Non-Stop Talking Generation

Igår kväll ställdes det till med kräftskiva på min praktikplats. Det var en mycket trevlig tillställning och de svenska kräftorna var otroligt goda. Eftersom SJ har lite dåligt med kvällståg fick jag lämna festen lite tidigare än alla andra och begav mig till stationen strax före 22. 

Det första jag upptäckte när jag kom till stationen var att tåget givetvis var försenat, what else is new, och när det slutligen blev dags att kliva på så blev jag väldigt förvånad över att det var så mycket folk. Tåget var i princip fullt. Jag valde en vagn som såg fridsam och tyst ut. Två män med laptops, två äldre kvinnor och lite annat trevligt utseende folk. Jag satte mig i sätet och såg fram emot att få sova gott hela vägen fram till Västerås. Så blev det ju emellertid inte. De två äldre kvinnorna pladdrade hela vägen och den ena av dem var så korkad och naiv att jag inte visste om hon skämtade. De öppnade sin konversation med att tala om olika sorters bankkort och bankkonton. Visst, inga problem förutom att den ena tanten glatt talar om vilka typer av kort hon har, vilken ränta hon får och hur mycket pengar hon har på kontot. Hon slår en grand slam när hon för hela vagnen talar om vilken PIN-kod hon har på sitt ena kort. En riktig stjärna det där…

Sedan fortsatte pladdrandet om konserten de tydligen varit på, sina barn och sättet de uppfostrar sina barn på, fortsatt bankprat… Den ena tanten, hon med vett i huvudet, ska dock ha cred. Hon var långt över 70 och har lärt sig betala räkningar via Internet. Det är coolt! 

För att inte helt krevera fick jag bita ihop tänderna och upprepa för mig själv som ett mantra: “De har haft en trevlig kväll, var glad för dem”. Jag var på vippen flera gånger att öppna munnen och explodera och be dem hålla snattran men jag nöjde mig med att kasta flera skarpa, dräpande blickar istället. Inte för att det hjälpte men i alla fall.

Kvällen tog dock en mycket oväntad vändning när jag kom till stationen i Västerås. Kärleken stod på stationen för att möta mig! Gulligt, va? Han är söt, han… ack, ja.

This entry was posted in Uncategorized and tagged . Bookmark the permalink.
  • CJ

    Var inte arg på folk som pratar på tåget, så länge de inte skriker. Lyssna istället och lägg upp konverdstionen på tjuvlyssnat :-)