Morgongnäll

Igår var det en dag som började i strulets tecken. Kärleken fick med sig mina nycklar istället för sina egna vilket innebar att jag fick gå till stationen istället för att nyttja min cykel. Det fanns ju inte riktigt med i tidsplanen så jag fick därmed ta ett senare tåg. Det i sig skulle inte ha varit något större problem om inte det började med en liten försening. Själva förseningen var egentligen så marginell att jag var beredd att ha överseende med den men vi hade väl inte åkt mer än 50 meter, knappt kommit förbi perrongen, förrän tåget stannade igen och blev stående bara sådär i ca 10 minuter. Ingen information fick vi heller. 

Det visade sig att det satt en tjej vid någon pelare lite för nära spåret för att man skulle anse det safe att åka förbi. När hon sedan behagade flytta på sig så gick tåget i snigelfart i säkert ytterligare tio minuter. Slutligen efter många av de helt onödiga stopp vi gjorde på vägen (Enköping, Bålsta) var vi framme i Sundbyberg där jag kliver av. SJ lyckas tima det precis så att jag inte hinner med tunnelbanan och får därmed vänta i ytterligare tio minuter. En sen ankomst var nu ett faktum.

Det slutar faktiskt inte där. För när jag kliver av tunnelbanan så möts jag av en stor printannons: Resan mot ett bättre SJ har bara börjat.

Jo, det får jag verkligen hoppas. Tåget jag åkte med var överfullt och säten var trasiga här och där. Dessutom var det så varmt i vagnen att till och med jag som alltid fryser tyckte att det kanske var i varmaste laget.

Sedan måste jag också ta upp det här med tanter med massa väskor som ska tränga sig. Man säger att ungdomen enbart tänker på sig själva men det kan jag meddela stämmer inte alls. De äldre är betydligt värre. Så det så.

This entry was posted in Uncategorized and tagged , . Bookmark the permalink.