Ny personlighet – Chatterbox girl

Mina damer och herrar! Jag vill nu få nöjet att introducera en ny pendlarpersonlighet. Det är ytterligare en tjej, fast en ganska ung sådan. Hon är en gymnasieelev från ett litet samhälle utanför Enköping som heter Fjärdhundra. Denna unga dam läser vid ett av gymnasiena i Stockholm och är sålunda en pendlare vilket gör att jag då och då stöter på henne.

Hon verkar rädd för tystnad och för att undvika denna skrämmande tomhet måste hon fylla den med sin egen röst. Hon pratar alltid med den stackarn som har oturen att hamna med henne. Personligen tror jag att hon är väldigt ensam för hon delar med sig av alla sorters detaljer om sig själv och sin skolgång. Ungefär som gamla tanter gör. Det är rätt tragiskt egentligen.

I alla fall sitter hon bakom mig och Kärleken just nu och torterar någon stackars man med diverse detaljer om sig själv och frågar honom om allt möjligt. Nyss sa hon, då tåget stannade för ett tågmöte, högt så hela kupén hörde: “Det är så kul med trasiga tåg!” För en gångs skull är det i alla fall tyst i vagnen trots att den är helt full. Ja, bortsett från den pladdrande unga damen då. Just nu är det en anekdot om systern som avhandlas.

Det är faktiskt inte så konstigt att unga tjejer råkar illa ut ibland. Med tanke på hur mycket den här tjejen delar med sig av sig själv till helt främmande människor, hon kanske gör det samma på Internet, så finns det ganska mycket material för en illasinnad människa att utnyttja.

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.
  • DJ

    Ert morgontåg verkar rymma en hel uppsjö av olika sköna personligheter…njut av mångfalden, fröken Wold! Min blåa morgonbuss innehåller för det mesta enbart småsura människor, en hel del svettlukt och en & annan alkis. Söderförort i ett nötskal.

  • CJ

    Jag kan inte annat än instämma med tidigare talare. Det är helt makalöst trevligt att lyssna på folk som pladdrar. Alltid kan man höra något som platsar på Tjuvlyssnat. Bad tråkigt allt är om det ständigt är tyst överrallt. Dock gäller inte detta skrikande barn, de gillar jag aldrig, men småpratande människor behöver vi.