Ett dåligt rekord

För ovanlighetens skull åkte jag bil in till Stockholm och lyssnade därmed på radio. På nyheterna berättade de att Sverige slagit rekord i bank- och värdetransportrån. 104 styck hittills i år och bara hälften har klarats upp. Det är ju kanske inte en förstaplats man vill ha. Eftersom jag jobbat inom säkerhetsbranschen och varit delaktig i framtagandet av värdetransportskydd så började kuggarna gå i huvudet.

Bankrånen är ett gammalt brott. Det har rånats banker så länge banker har funnits. Nu har det ju blivit svårare att komma över kontanter på det sättet men eftersom det uppenbarligen fortfarande lönar sig måste vi på allvar fundera på bankens och kontanternas roll. Värdetransportrån är inte heller ett nytt fenomen. De gamla diligenserna blev ju rånade titt som tätt. Det har jag själv sett på TV men där bankerna har en fysisk plats, åker värdetransporterna runt. The key word här är planering. Tjuvarna måste planera ett värdetransportrån. Det är ingenting man bara gör. För att planera måste man också studera rutiner och från andra sidan, transportbolagen, så måste man planera bort rutiner. Rutiner gör att en kartläggning är relativt enkel. Sedan tror jag också att rånen har en viss inblandning från en gubbe på insidan. Ett exempel är ett tämligen stort värdetransportrån på Arlanda för något år sedan. Det rånet har ett tämligen märkligt inslag. Just den transporten ska normalt ha poliseskort och vid råntillfället hade den inte det. En annan konstig sak är att det är flest Loomis- och G4Sbilar som rånas. Slump?

Det här är ett problem man endast kan bli av med genom att minska användningen av kontanter men än så länge verkar sedlar och mynt vara människan kär. Tills dess att sloganen ändras till Card is king får vi nog stå ut med att det försvinner en hel del pengar ur systemet genom rån och att vissa yrkesroller har en lite större extern hotbild än andra.

This entry was posted in Uncategorized and tagged , , , , , , , , , . Bookmark the permalink.