Nu äntligen har jag ro i kroppen för att skriva det här inlägget. Det har varit mycket fram och tillbaka den senaste tiden.
I alla fall. Jag försökte posta lite bilder allt eftersom campet pågick men eftersom det var 400 andra där med ungefär samma föresats var det svårt att posta saker överhuvudtaget. Överlag var det ett bra camp men det var inte riktigt som förra året. Förmodligen hade jag väl överladdat en del inför campen och jag hade en del andra saker i huvudet under helgen också som gjorde att jag inte riktigt var lika uppfylld av känslan att träffa 400 likasinnade över en helg men det känns som det saknades något.
Exakt vad kan jag inte sätta fingret på. Kanske var vi en mer likriktad grupp i år. Förra året kändes det som att spridningen på folk var större. Det kändes också som att det var många som var där mer av strategiska skäl än kärlek till webben och vad man kan göra på den. Det har ju hänt otroligt mycket under bara det senaste året vilket självklart påverkar men jag saknade förra årets riktiga nörderi. När en grupp människor bara satte sig ner och började pilla med projekt, diskuterade molntjänster, visade case, lyfte problem man hade eller visa lösningar på problem man haft. I år var det mycket sessions om media och politik. Inte för att det inte är intressant men jag skulle velat haft flera riktiga nördsessions som inte enbart skrapade på ytan. Det kändes som mycket rundgång där ett tag. Minus var också gridden som fylldes sjukt fort. Kanske onödigt fort och många av de sessions som kom upp kändes ogenomtänkta. (Jag medverkade i ett par av dem, erkännes.) Nästa år vill jag se att sessionerna är mer planerade och förberedda. Höja standarden lite så att säga.
Tjärö var fantastiskt i år också. I år lyckades jag ta mig ut på en liten löptur också. Jag hade önskat att köksmästarn komponerat en ny meny och inte kört på samma som förra året. Nytt för i år var allsången, det var riktigt roligt, och applikationsorkestern som jag var med i.
Största behållningen av campet var alla människor jag träffade, vissa som jag lärde känna förra året och som jag nu räknar som goda vänner och andra jag träffade för första gången. Självklart kommer jag att åka även nästa år, inget snack om saken, men jag kommer nog inte överladda så mycket då och sänka förväntningarna lite. Det är nog ganska nyttigt när jag tänker efter.
