Man borde göra det här oftare, hitta på spex, sjunga och göra folk glada. Man vinner så mycket på det!

Jag får ett paket varje morgon och förutom en liten present innehåller varje paket också “Dagens Kärleksförklaring”, en liten lapp med en anledning till att han älskar mig.

Det är en fin kille jag har, eller hur?

- Morgonflighter är att föredra. Affärsresenärerna är proffs så allt går smidigt, de är tysta så det är lugnt och skönt och de sitter still. Alla andra flighter är fulla av allsköns dårar, alkisar och barn som gör allt annat än sitta still och fokusera på sitt.
- Öronproppar är guld värda. Särskilt på flighter som inte är morgonflighter.
- Katter tycker inte om att flyga. Det låter meddela sitt missnöje högljutt.
- Man ska inte åka taxi från Gardemoen till Oslo centrum. Det är en hysteriskt dyr åktur och för pengarna skulle man kunna köpa tre par skor. Ta flygtåget!
- Det är problematiskt att gå på toaletten i turbulens.
- Det är problematiskt att gå ned för mittgången i höga klackar i turbulens
- Engelsk mat är skit (det visste jag iofs redan men jag hade glömt hur illa det var)

Förutom ovanstående är det en annan sak jag reflekterat över. Jag är turist i Norge. Det är lite svårsmält eftersom jag är norsk och borde vara lite mer hemma där men så är inte fallet. Det är ju inte helt otippat att det skulle vara så eftersom jag aldrig gör något annat än hälsar på släkt när jag är där. Snart måste jag ta en tur och hälsa på kungen och annat som man gör när man upptäcker en stad så jag inte är så mycket turist. Pinsamt juh!

Ett annat fenomen jag stött på är kantine. Det är inte så dumt faktiskt. I Norge är det vanligt att ha en matsal i miniformat, typ skolmatsal, där alla äter. Att ha med sig matlåda eller att gå ut och äta is unheard of. Jag fattar varför man inte äter ute, då skulle man inte ha några pengar kvar alls.

Tja, det var väl en summering av veckans lärdomar och observationer. Hoppas jag ska åka ut och resa snart igen, det finns massa mer att observera!

Jag gillar dock den franska reklamen på lite samma ritade tema. Fast, jag förstår ju inte vad de säger så det kanske är en bidragande faktor.

Det Steve gjorde för industrin ska inte heller glömmas bort. Apple satte tidigt en ny standard när de gjorde ett användarvänligt gränssnitt istället för att hålla på med dos som på PC:n. Utan Steve hade vi kanske fortfarande hållit på med vita bokstäver på svarta eller blå skärmar. Sedan revolutionerade de mobilindustrin på samma sätt när de lanserade den första iPhonen. Igen, samma fokus på användarvänlighet istället för de andra ingenjörsvänliga telefonerna med menyer till förbannelse.

Förutom allt detta var ändå Steve Jobs nördarnas version av the American dream. Kunde han nå så långt utan att bruka våld på sin egen identitet, sin stil och sitt sätt och nå otrolig framgång kan också de. Jag tror att många små techstartups haft Steve som förebild, medvetet eller omedvetet.

En ikon har gått ur tiden och han tog lite av magin med sig.

Här är projektet i korthet:

Vad det är: Ett spel, en tävling och ett konsumentstyrt produkttest – transparens är ledordet.
Hur funkar det? En industrirobot laddad med ketchup, chokladdryck och lingonsylt står på Stockholms centralstation i en glasbox. Framför den åker det massa kläder på en tvättlina. Tävlingen och spelet går ut på att styra roboten via en Facebook-app och fläcka ned kläderna som åker förbi. Regeln är enkel: Fläcka ned och du vinner. Sedan tvättas allt direkt i glasboxen på centralen. Allt sker live och man ser vad som händer genom kameror på centralen.
Var tävlar man? På de nordiska ländernas Facebooksidor. I Sverige kikar du in på ArielSverige. Fashion Shoot pågår från och med i eftermiddags till på lördag. Varje dag mellan 15 och 21 kan man vinna.
Vad kan man vinna? Det ligger över 1000 plagg i potten i varierande prisklass mellan lyxiga designerplagg och vanliga bastoppar.

Här finns trailern också!

Vad tycker ni om Ariel Fashion Shoot?
 

Hittad via Johan Hedberg.

Layoutmässigt är det väldigt likt ett tidigt Facebook. Det som egentligen skiljer är att man delar upp sina “vänner” i kategorier, kallade cirklar redan från start och bestämmer därmed vilka som får se vilken information. Allt man sedan delar med sig av bestämmer man vem som får se. Samma funktion finns ju också på Facebook men inte lika tydligt tycker jag. Allt är upphängt på din Google-profil och det innehåll som du har knutet till den exporteras direkt in i Google+. På gott och ont.

Just nu är vi som sagt i ett slags testmode, allt är förmodligen inte up and running till fullo, men det finns ju saker som Google+ saknar helt än så länge och det är möjligheten för företag, organisationer, superstjärnor, lokala stjärnor, lyktstolpar med flera. Någon variant av Pages verkar inte finnas och det finns än så länge ingen naturlig närvaro för annat än personer. Å andra sidan verkar Google+ var mycket friare med vem och vad som får använda tjänsten. Så länge det är en Google-profil verkar det vara go men det kan vara för tidigt att säga. Facebook har ju ett ordentligt ramverk med regler och förordningar som ständigt utökas allt eftersom användarna är kreativa i sitt användande av tjänsten.

Det här massavhoppet då? Jag vet inte hur det blir med det. Det är för tidigt att säga. Om den stora massan ska hoppa från Facebook till Google tror jag det måste till ett par saker; 1. Att man får ta med sig allt sitt innehåll över till den nya plattformen. Bilder, uppdateringar, rubbet. 2. Att man på ett smidigt sätt kan konvertera alla sina vänner direkt utan krångel. Många har över hundra vänner på Facebook och sitta och sortera in dem i cirklar manuellt är en tidsödande uppgift som kommer att få många att backa.

Jag tänkte inte dra er runt på ett test av alla funktioner, det har Fredrik Lyreskog redan gjort på ett väldigt bra sätt så hoppa över till hans blogg för att göra en djupdykning i alla features.